Armeringsnät
Armeringsnät tillverkas av valstråd, som dras och profileras till stålsort NK500AB-W.
Nät kan också tillverkas av varmvalsad profilerad tråd i stålsort B500BKR. I denna stålsort tillåtes att häftsvetsa. Näten svetsas med så kallad motståndssvets, detta för att fixera trådarna men inte för att ta upp några krafter.
Näten görs i storlekar anpassade för transport och användningsområden. Nät går nästan att tillverka i vilket format som helst; bockat nät, stora eller små rutor, långa eller breda.
Armeringsjärn
Armeringen tar upp drag-, skjuv- och vissa tryckpåkänningar, fördelar belastningen och förhindrar sprickbildning i byggnadens olika partier.
Det finns många olika kvalitéer och sorter av stål. Varje land har sitt egna stål med sin egen beteckning.
Vi byter från B500B-T till K500C-T
Tidigare var det vanligaste rakstålet i Sverige B500BT, som har mycket goda svets- och bockningsegenskaper tack vare den låga kolhalten. Men i september 2012 bytte vi stålsort på armeringsstålet B500B-T till K500C-T. Det är ett stål som har samma mekaniska egenskaper som B500B-T men som har en bättre seghet. K500C-T täcker helt kraven på B500B-T.
Det som avgör stålets egenskaper är hur det är sammansatt av olika legeringar. Kolhalten påverkar till exempel segheten, mjukheten och svetsförmågan.
Rakstålet har upphöjningar, så kallade "kammar", för att betongen skall fästa bättre runt stålet. Kammarna kan även visa vem som har tillverkat stålet. Varje verk har sitt egna märke, antingen en stämpel eller att de låter kammarna under en liten bit skilja sig i förhållande till varandra jämfört med resten av armeringspinnen.
Använd vår uträkningsmall för att exakt räkna ut den stålmängd du behöver.
